Per Olov Enquist

- Den inre dialogen med Reskameraten

Den lilla ensamma pojken från Västerbottens inland i norra Sverige berättar sin historia om och om igen. Den lyder som så: man är ett barn som bär sin uppväxt, sin omgivning och tidiga upplevelser med sig genom hela livet, oavsett om man har insikt om att det förhåller sig så eller inte.

Vad som än sker är det önskan om att i någon form återkomma till sitt ursprung som driver en framåt. Det är när man tappar kontakten med sig själv och sina rötter man kan ana undergången.

I romanen Ett annat liv berättar Per Olov Enquist episoder, minnen och realistiska fakta från sin uppväxt och sitt liv. Detta framställs dels med en redogörande och distanserad ton, dels med en innerlig och känslomässig närhet. I den första delen Oskuld möter vi den lilla Per-Ola och följer honom genom skoltiden. Fadern dör innan han fyllt ett år och Per-Ola växer upp på egen hand med sin strängt religiösa mor som även är traktens lärarinna. Barndomen är oskuldsfull och till det yttre okomplicerad. Idrotten spelar en viktig roll, ett tema som återkommer i varierande former under resten av livet. Fadern finns med i pojkens och senare ynglingens värld som ”reskamraten”, den som ger tröst och goda råd i alla situationer. Reskamraten känner byn och alla som bor där och vet hur man ska hantera den stora världen. 

I del två En starkt upplyst plats lämnar Enquist bondbyn Hjoggböle där alla är släkt med alla. I princip är han den första som tar detta steg. Först går det bra, till och med mycket bra – sedan går det mycket illa. Han kommer till Uppsala, studerar, möter kulturetablissemanget, utvecklas som skribent och samhällsdebattör. Han debuterar som författare 1961. Det stora genombrottet blir med Legionärerna, en dokumentärroman om baltutlämningen som belönades med Nordiska rådets litteraturpris 1969. Han får anställning som teater- och litteraturkritiker på kvällstidningen Expressen, trots att han knappt sett en teaterpjäs tidigare. Han gifter sig, får barn och tillbringar perioder utomlands för att skriva och undervisa. Hans författarskap röner stor uppmärksamhet, teaterpjäser sätts upp på scener runt hela världen och gör honom då till Nordens mest spelade dramatiker. Han regisserar själv, bryter upp ur sitt äktenskap och flyttar till Danmark med sin nya kvinna, regissör på Det Kongelige Teater. Han går från klarhet till klarhet men det är en utveckling som kostar. Reskamraten tystnar, han är mer och mer utelämnad till sig själv. Vilsenheten håller han stången bl.a. genom sitt skrivande men även genom ett allt mer ökat drickande.

I den tredje och sista delen In i mörkret möter vi först en författare som står på toppen av sin karriär men som ganska snart upplever att dagarna blir allt tyngre. Han beskriver denna period som sin tid i exil, trots att det danska folket tar emot honom med öppna armar. Exilupplevelsen har många bottnar. Tillvaron fylls snart av ett rutinmässigt drickande, något som funnits i bakgrunden under en lång tid men nu intar första parkett. Morgonens tidiga timmar är rena och klara, skrivandet fungerar hjälpligt. Därefter väller dimman in och bryter med tiden ner karriär, relationer och sammanhang. Under en period för hustruns arbete dem till Paris. Där i en sjurumsvåning med magnifik utsikt över Champs-Élysées och representationssprit i skåpen når krisen sin kulmen. Här är han inte hemma. Pojken är långt borta från Hjoggböle och allt vad byn står för. Detta är den verkliga exilen. Skrivandet avstannar. Han kravlar runt på botten i ensamhet och utanförskap. Missbruket eskalerar. Hustrun hjälper honom åtskilliga gånger in på olika behandlingshem som han efter avgiftning alltid lämnar i förtid för att återgå till sitt missbruk. Till slut – efter många år - når insikten om vad som krävs för att överleva, honom. Det sker under en rymning från ett behandlingshem på Island. Han faller omkull i snön långt ute på landsbygden, ser upp i den klara stjärnhimlen och inser då sin egen begränsning. Bara han själv kan förändra sitt liv. Han bestämmer sig men vägen tillbaka är lång. Det sker genom skrivande. Ja, för nu kan han äntligen skriva igen. Han skriver om barndomsbyn och en händelse där som gjorde djupt intryck på honom. Titeln Kapten Nemos bibliotek har funnits hos honom som en skimrande hägring under många år. Nu kan han fylla den med innehåll.

Efter denna isländska händelse i februari 1990 har han inte druckit en enda droppe. Skrivandet fortgår. Den lilla ensamma pojken från bondbyn i Västerbottens inland berättar sin historia om och om igen. Men historien kan ha många variationer. Det han skriver om behöver inte nödvändigtvis handla om hembyn och de personer som bor där – huvudsaken är att det är förankrat i en värld där han själv känner tillhörighet. Han har blivit sin egen reskamrat.

Skrivandet blir genom detta en förutsättning för att hålla den inre dialogen levande, att behålla kontakten med sig själv. Det är när den kontakten går förlorad undergången närmar sig. Det innebär att det är viktigt att regelbundet stanna upp, reflektera och lyssna till sin egen röst var man än befinner sig i livet. Ibland, ja till och med ofta tappar man fotfästet och det är då upp till var och en om man ska kunna hitta tillbaka till den plats där man nu står och till den plats där allting en gång började.

Det är vad livet handlar om – att ständigt vara i sökande efter sitt ursprung. För den lilla pojkens del sker det genom skrivandet. Det är där växten, kreativiteten och försoningen finns. Och eftersom livet befinner sig i ständig rörelse, måste även han följa med i denna process genom att gång på gång förhålla sig till sitt ursprung utifrån nya positioner. Det är därför historien kan och måste berättas om och om igen. Alltid ett annat liv – eller egentligen en variation av det ursprungliga livet.

Helena Kettner Rudberg

Keywords: litteratur
| More

Related articles

Product

Dyade 2011/02: Livshistorier - Vi er alle fortellinger

 

Related articles

2015-årgangen av Dyade

2015-årgangen av Dyade

1/15: Ensom eller tosom? Parforholdet som eksistensiell utfordring

2/15: Stillhetens stemme - Are Holen 70 år

3/15: Flukten fra stillheten – motstand som ressurs i Acem-meditasjon

4/15: Ung identitet i brytning - hva gir mening mot 2020?

Abonnement på Dyade

Et abonnement på Dyade er en betydelig gave til en ubetydelig pris. Fire temanummer i året, hvert nummer en fordypning i ett spesifikt tema.

Abonnement kan kjøpes her

Abonnere fra Sverige

Abonnere fra Danmark

Dyade ISSN
0332-5790 (trykt utgave)
0807-2736 (digital utgave)

Nyhetsbrev

Her kan du melde deg på vårt nyhetsbrev. Du får melding hver gang et nytt nummer er i handelen, og noen ganger når vi inviterer til temamøter i forlengelsen av en utgivelse.

Meld deg på nyhetsbrevet

Facebook

Lik oss på Facebook og få oppdateringer hver gang det skjer noe.

Dyade på Facebook

Smakebiter

Skyen

Skyen

Etter mitt første fordypelseskurs i Acem gjenopptok jeg tegning. De fem siste årene hadde jeg tegnet lite, og forholdt meg til tegning som en måte å illustrere idéer på.

Et rom der dørene til det ubevisste står på gløtt

Et rom der dørene til det ubevisste står på gløtt

Jeg har et mål, men vet ikke veien til målet. Jeg vet ikke engang hvordan målet ser ut. Jeg vet bare at jeg skal skrive noe om min erfaring som arkitekt og som mediterende, men hva teksten kommer til å handle om vet jeg ikke enda.

Det er typisk en kreativ prosess for en arkitekt, å jobbe mot et mål, med et resultat vokser frem underveis. Og prosessen er ganske lik, enten det gjelder å skrive eller å tegne hus.

Turist i et  krevende land

Turist i et krevende land

Bilder fra en reise i Algerie

Den arabiske mannen

Den arabiske mannen

— mellom barken og veden

Vi har hørt mye om Midt-Østens kvinner og deres vilkår, men hvordan er det å være arabisk mann, vokse opp i en arabisk familie, leve sitt liv med kone og barn, venner og arbeidskolleger? Er de entydige vinnere i kjønnskampen, eller er det ikke så enkelt?

De har andre skikker og synsmåter enn skandinaviske menn. Kan vi allikevel forstå deres hverdag og liv?

Yoga og helse

— hva sier forskningen?

Hva gjør yoga med helsen? Ulike yogabøker presenterer ulike effekter, noen basert på rene antagelser, andre på erfaring. Det siste tiåret har vitenskapelig forskning på yoga tatt seg kraftig opp. I denne artikkelen diskuterer Erik Ekker Solberg, Halvor Eifring og Are Holen yoga-forskningens resultater.

Stillhetens bevegelser

Vi er mennesker av kjøtt og blod, og våre liv er spunnet inn i tiden. Yoga og meditasjon gir svar til noen av sinnets lengsler mot stillhet og tidløshet, men slipper aldri helt taket i kroppens, sansenes og hverdagens mylder av krav og behov. Kroppslige og mentale teknikker kan hjelpe oss å leve nær spenningsfeltet mellom det stille og det støyende.

I have nothing to say, and I am saying it

- Nøytralitet som forpliktelse

Tate Gallery for Modern Art i London har ved siden av et non-figurativt maleri slått opp dette sitatet av den nonfigurative maler Gerhard Richter: ”I have nothing to say, and I am saying it.”

Kunne han (Sarkozy) bare sett det selv!

For å illustrere aktualisering kan man bruke ikke bare historier om mediterende, men også ”felles kjente” fra politikk, næringsliv og litteratur. Det er ingen grunn til å tro at f eks Frankrikes tidligere president Nikolas Sarkozy eller Apples grunnlegger Steve Jobs ville ”holdt ut” med en mild meditasjonsmetode som Acem-meditasjon. Men de kan brukes som pedagogiske eksempler i et mer allment forsøkt på å forstå hva aktualisering er.

Meditasjon over døde kropper

Slutten på livet er tema for meditasjon i de fleste kulturer. Men den aller sterkeste påminnelse om dødens realitet er fysisk: livløse kropper, råtnende legemsdeler, hodeskaller og knokler. Man skulle kanskje tro at slikt bare fyller en med vemmelse, men fredfylt ro ser ut til å være en like vanlig reaksjon.

Med ansikt mot døden

Døden er absolutt. Den er ikke høflig. Den pakker ikke inn. Døden kommer når den kommer og tar det den tar. Den presser alvor og følelser selv på de som liker å holde denslags på avstand. Døden er brutal, men ærlig.

Feriereisen og fortellingen om deg selv

- om forskning på turisters erfaring av reisen

Svein Larsen har gjennomført en rekke studier av turister og feriereisende, blant annet med vekt på motiver for å reise, vurderinger av risiko og sammenlikning på tvers av land og kulturer.

Reise i okkupert land

"Halvor, du må våkne!" I søvne har jeg hørt den harde og intense bankingen lenge, men den har flytt sammen med bilder og fantasier i drømmene mine, og jeg har sovet ufortrødent videre. Men nå er det vår dør de dundrer løs på, etter først å ha brutt seg inn gjennom det lille og primitive, men egentlig ganske hyggelige hotellets hovedinngang og gått fra dør til dør med det samme støyende og angstvekkende budskap: "Husundersøkelse!"

Hvor opptatt er vi av sex, og hvorfor?

Det er vel kjent at unge menn kan ha lyst på sex en gang i mellom, men seksualbehovet ser ut til å gjennomsyre oss hele livet. Seksualdriften påvirker oss livet igjennom, enten vi vil det eller ikke. Dette gjør sex til en eksistensiell utfordring.

Sjekking, sex og partnervalg

- kresne kvinner og ivrige menn?

Menn vil spre genene sine til flest mulige kvinner, mens kvinner har færre sjanser og satser mer på hver mann – at han skal bli der for alltid og beskytte henne og barna. Men hvor godt stemmer dette for hvordan kvinner og menn sjekker i dag? Og er det faktisk slik at menn har mest lyst og kvinner ikke orker?

Menn uten manuskript

Guttemannen lunter inn på scenen. Ikke farlig. Bare uskikkelig.

Uregjerlige liv med vendepunkter

Hva er vår livshistorie? Det er i alle fall ikke dokumentasjon av alt som har skjedd i livene våre. Vi har ikke hjernekapasitet til å huske alt, og om vi – med støtte i moderne datalagring – kunne det, så ville det bli en uprioritert oppsamling av smått og stort som knapt ville interessere noen.